För linden den bär gröna löv om våren!

Igår var det åter dags för majfirande med majsjungning i Strångamåla. Det som skiljde årets firande från förra året, förutom att träden redan stod gröna och det var eldningsförbud på grund av torkan, så hade jag i år fått en hedrande uppgift. Jag var årets vårtalare 🙂

Och istället för att hålla ett vårtal vid elden valde jag att hålla en brandtal för våren och firandet av våren. Jag berättade om den unika seden med majsjungning som fortfarande finns bevarad i Strångamåla – en av få platser i Skåneland där den fortfarande brukas i obruten tradition.

Och jag uppmanade alla att hålla kvar vid seden och uppmuntra varandra att hålla den vid liv.

Sedan Sverige i höstas skrev på konventionen för Bevarande av immateriellt kulturarv har jag tagit kontakt med SOFI – den myndighet som blivit tilldelad det sammanhållande ansvaret. Men hur man ska leva upp till konventionens krav verkar fortfarande oklart. Men jobbar man med det immateriella , så har man inte tid att vänta. Det behövs väldigt lite för att en sed ska sluta brukas och då kan den vara förlorad för all framtid.

Från SOFI:s sida var man inte så oroliga eftersom det gjorts massor av uppteckningar av majsjungning. Jo visst, MEN här talar vi om en aktiv sed i obruten tradition! Är det inte bevarandet av brukandet som är det intressanta?! Hur håller vi liv i det?!

Men skam den som ger sig; om en vecka ska jag träffa Tullan Gunér, chef för Blekinge Museum, Leifh Stenholm på Länsstyrelsen i Blekinge, för att vi ska slå våra kloka huvuden ihop.

Alla samlas vid hembygdsgården

Barnen leker

Korvgrillning

Fika vid åkanten

"Goafton I som hemma är!"

"Härliga sommarnatt!"

Korvpaus!

Kokt Bullens sitter bra kl halv två på morgonen...

Detta inlägg publicerades i Folkmusik, Majsjungning, Märkliga gig, Medeltida ballader, Sång, Traditioner, Visor. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till För linden den bär gröna löv om våren!

  1. slakamusiken skriver:

    Underbart! Heja Strångamåla och heja Astrid!

  2. Kristin Borgehed skriver:

    Den satt Astrid! Drog av en kulning ”som det ropades förr” vid brasan i Urshult.
    Alltid svårt att veta hur nära mickarna man kan stå, kyrkokören stod runt mig och de höll på att smälla av av ljudchocken!

  3. astridss skriver:

    Härligt, Kristin!
    Det är klart att kulning ska tjonga till så att det går rundgång i ljudanläggningen!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s